Så här gott sov lillprinsen när han var två månader…
Jag har tidigare berättat om våra problem med lillprinsen och hans sömn. (Läs om det här.)
Till slut blev vi så frustrerade (detta går ju inte bara ut över hans sömn utan hela familjens välbefinnande) så jag ringde till BVC och bad om hjälp. Vi fick träffa en kurator kopplad till BVC och fick prata av oss och fick även lite tips och råd.
Förutom att turas om och ta varannan ”vak-natt” (så att vi har en chans att få sova varannan natt i alla fall) skulle vi genomföra tre förändringar i rutinerna kring sömnen och hålla hårt på dem i två veckor och så ska vi höras igen. Dessa tre förändringar har vi gjort:
1. Vi har bytt ut hans spjälsäng mot en stor så att han inte behöver roa sig med att klättra ur så fort han vaknar.
2. Vi väcker numera båda barnen en bestämd tid (senast 14) när de sover middag så att de ska vara trötta när det är dags för läggning på kvällen.
3. Vi lägger nu båda barnen i sina sängar med vällingflaskorna runt sjutiden. En av oss ligger kvar hos lillprinsen och håller honom lugn tills han somnar. Detta innebär att man ser till att han ligger ner och upprepar med entonig röst (tydligen är en röst utan positiva eller negativa känslor svår att relatera till för barn och då blir det mer effekt av det man säger) ”Det är kväll och då ligger vi stilla i sängen och stör inte dom som vill sova”. Man kan gosa en liten stund men tanken är att han ska lära sig att stanna i sängen och slappna av så att han somnar där. Vi är noga med att säga till honom att vi stannar tills han somnat och att genomföra det också.
Sedan har vi faktiskt infört en förändring till och det är att han ska somna om i sin säng på natten också, istället för i vårt knä i soffan eller på andra ställen. Vi lägger oss bredvid honom och har samma rutin som på kvällen, fast oftast gosar han in sig hos mig och somnar av sig självt så det behövs inga förmaningar.
Vad är då resultatet av detta? Jo, det har gått mycket smidigare att genomföra än vad jag någonsin kunde föreställa mig. Det är som att han bara väntat på att få lite ordning på sömnen. Oftast tar den 10-15 minuter innan han somnar på kvällen och han kommer upp bara en gång per natt (och ibland inte ens det). Han kan då få välling (oftast inte) men sedan får han somna om i sin säng. En av oss stannar hos honom tills han somnat. På morgonen kommer han upp någon gång mellan 05:30 och 07 och det tycker ju jag är helt ok.
Självklart har vi haft bakslag. I fredags kväll till exempel så höll vi på i 1,5 timmar innan han somnade på kvällen, men på det stora hela känns det som en positiv förändring i hans sömnrutiner och kanske främst i vårt föräldraskap. Vi har fått nya tankar och trygghet i vår roll som föräldrar och det mesta går smidigare nu.
Mitt råd till andra som har liknande problem och känner att ni kört fast är att vänta inte med att be om hjälp! Hjälpen finns och det är onödigt att kämpa på när hjälpen finns. Det gynnar varken er eller barnen.
Annas fotnoter 